13.31: I natt åker vi. Golden Globe-galan går av stapeln på Beverly Hilton Hotel och jag kommer att liverapportera om allting här. Supersubjektivt till tusen, förstås.
Dessvärre har jag inte tillgång till samma finurliga chattsystem som exempelvis Aftonbladet använder sig av, men det finns alltid alternativa lösningar. Jag kommer helt enkelt att successivt uppdatera det här blogginlägget. Kommentarsfältet ligger öppet för den som händelsevis vill yngla av sig lite åsikter. I stället för Leiby Live blir det något slags mindre sexigt Persson Refresh. Det ska nog gå bra.
Har egentligen inte så värst mycket mer att säga just nu. Återgå till era söndagsaktiviteter, som förslagsvis inkluderar bakfyllepizza och Stoke-Liverpool. Det gör de i alla fall i det här ödmjuka hushållet.
Återkommer senare i kväll med någon typ av mer traditionellt uppsnack. Själva galan startar, om jag fattat saken rätt, klockan 02.00. Be safe out there så länge.
21.46: Drygt fyra timmar till galastart. Johan undrar i kommentarsfältet var fan man egentligen kan se Golden Globes och det är möjligen något jag borde snudda vid. Dessvärre har ingen svensk tv-kanal plockat upp sändningen i år, så man får nog vackert bege sig till fulstreamarnas förlovade värld. Jag återkommer med exakt webbadress när jag vet vad som verkligen funkar. Om någon av er har förslag så är det givetvis bara att brassa på.
Lite uppsnack, då? Jag ska inte dra några bröstkaramelliga Nils Petter Sundgren-drapor här, men vi kan väl i alla fall konstatera att Golden Globes arrangeras av Hollywood Foreign Press Association. Det är alltså ett antal journalister, runt 90 vill jag minnas, som bestämmer vilka som får och inte får guldglober.
Sällskapet har inte samma status som den beryktade akademi som delar ut Oscarsstatyetter och det tasslas alltid om att skådisarna och studiorna gör sitt bästa för att fjäska in sig hos HFPA-crowden – försök som ibland påstås bära frukt. Medlemslistan är helt offentlig och kan läsas här.
Sveriges enda ledamot heter Magnus Sundholm och är mångårig LA-korrespondent på Aftonbladet. Du har antagligen läst hundratals trevliga kändisporträtt signerade Magnus Sundholm genom åren. (Sundholm har dessutom en UNIK förmåga att lyckas se exakt likadan ut på samtliga bildbylines i sitt liv. Kändisen bredvid honom må variera, men oavsett om det är Amy Adams eller Jack Nicholson som står med armen runt Sundholm så ser han EXAKT likadan ut. Jag har haft lösa planer på att skriva ett helt blogginlägg om detta fenomen någon gång. Ingen kan säga att den här bloggen inte är actionfylld.)
Och så här kan det förresten se ut när den offentlige HFPA-medlemmen Magnus Sundholm – i all förutsättningslös välmening, förstås – får ett personligt brev från den händelsevis Golden Globe-nominerade Leonardo DiCaprio.
Nåväl. HFPA brukar också få kritik för att de ibland vill vara lite väl banbrytande och ”före sin tid” med utnämningarna, vilket genom åren genererat fadäser som Ugly Betty-vinster i kategorin ”best series” 2006 och dylikt. Återstår att se om det blir något liknande debacle i natt.
Jag återkommer strax med lite mer tjatter och spekulationer om kvällens potentiella vinnare. Stay TUNED, kära ni.
23.32: 12 years a slave och American hustle leder nomineringsligan bland filmerna med sju nomineringar var. Mycket tyder också på att de bägge tungviktarna kommer att kamma hem en hel del priser. Personligen är jag tämligen övertygad om att 12 years a slave de facto BLIR hela den här galasäsongens stora elefant. Framför allt tror jag att den kommer att plocka grand slam i Oscarsgalan med bästa film, bästa regissör (Steve McQueen) och ett par skådispriser (Chiwetel Eijofor är nog mer eller mindre självklar).
Men samtidigt har Gravity genererat mycket positivt förhandsbuzz och det KAN vara så att mer progressiva HFPA skräller genom att uppmärksamma Alfonso Cuarons oändliga kammarspel i kategorin ”Best motion picture – drama”. Inte minst Cuaron själv är en supermörk häst i regissörskategorin.
Att American hustle plockar hem ”Best motion picture – comedy or musical” känns däremot hyfsat tveklöst. Jag har själv inte haft möjlighet att se frisyrfesten än, men Hollywood tycks ÄLSKA skiten.
Kvällens allra mest självskrivna vinnare heter dock Cate Blanchett, som är fullständigt fenomenal i nästan lika fenomenala Blue Jasmine. Alla, exakt alla, mäktiga branschorgan håller henne som favorit. Sandra Bullock är väl någon form av utmanare här, för Gravity då, men jag kan inte se henne övertrumfa Blanchett.
Priset för bästa manliga skådis är desto lurigare. Eijofor har förstås en bra chans även i Golden Globes, men Leonardo DiCaprio (dödar det i The wolf of Wall Street), Matthew McCoua McConag McConaughey (dödar det i Dallas Buyers Club) och Robert Redford (ska enligt rapporterna döda det i All is lost) är synnerligen starka utmanare. Personligen är jag en Leonardista och ser gärna att hans ypperliga gestaltning av den hummerslungande börsbraten Jordan Belfort belönas.
Birollskategorierna är knepiga. Jared Leto utmålas som frontrunner för sin aidssjuke transa i Dallas Buyers Club och är förstås alldeles fantastisk där (även om McConaughey är ännu bättre). Barkhad Abdi, som aldrig hade skådespelat innan han landade piratrollen mot Tom Hanks i Captain Phillips, hade ju varit kul, inte minst för att det är en bra story. Älskar även Michael Fassbender som ultrasadisten Edwin Epps i 12 years a slave.
”Best supporting actress” känns lite som ett trekejsarinnaslag mellan Jennifer Lawrence (American hustle), Sally Hawkins (Blue Jasmine) och Lupita Nyong’o (12 years a slave). Men Hollywood verkar ha bestämt sig för att Jennfier Lawrence verkligen ÄR den nya Meryl Streep (gud, så trött på den jämförelsen nu) och fortsätter möjligen att bygga hennes karriär.
Återkommer inom kort med två ytterst flyktiga cent om tv-kategorierna också. Sedan börjar det bli dags att fokusera på röda mattan och den mycket cringeworthy frågan: ”Who are you wearing?!”
00.03: Stor dramatik just nu utanför Beverly Hilton, då en vattenläcka dränkt en femtedel av den röda mattan i, well, vatten. ”Could be bad for long gowns”, rapporterar Ryan Seacrest krigskorrespondentaktigt på Twitter. Mer (men inte så värst mycket mer, egentligen) info här.
00.08: Jag har OTROLIGT svårt för Ryan Seacrest. Det borde alla ha.
00.42: Bra uppslutning på röda mattan redan. Matthew McCoua McConag McConaughey och Ron Swanson. Blir orimligt förhäxad av det där så ytliga och genomkorrupta minglet på något sätt. Vet inte vad det säger om mig.
Eftersom allt är up and running nu ska jag inte jiddra alltför mycket om tv-kategorierna, men vi kan väl fastslå att mycket av förhandssnacket handlat om huruvida Breaking bad kommer att belönas för sina sista fenomenala åtta avsnitt.
Männen och kvinnorna i HFPA har inte visat tv-serien mycket kärlek förut. Breaking bad har till exempel aldrig vunnit för bästa dramaserie, precis som Bryan Cranston aldrig vunnit skådispriset. Totalt orimligt i bägge fallen.
Och Aaron Paul, som vunnit två Emmys vid det här laget, är nominerad för allra första gången i år. Sinnessjukt long overdue.
Återstår att se om HFPA hoppat på, vågar man säga, popkulturårets allra största bandwagon och tar sista chansen att lovebomba Breaking bad – eller om de väljer saker som Masters of sex eller House of cards.
Klart är i alla fall att Mitt liv med Liberace lär få en fet kväll. Rob Lowes förgiftade nuna är värd allt guld i Klondike, förutsatt att det fortfarande finns guld i Klondike.
01.26: En halvtimme till galan nu. Som vanligt vill man gå på whatever röda mattan-reportrarna går på. Så mycket eufori. Man borde tappa dem på blod och sälja det som uppåttjack på ampull, True blood-style.
And also: Matt Lauer ser ut som basisten i ett Deep Purple-tributband med de där solglasögonen.
01.56: De långa klänningarna verkar ha klarat sig. Ryan Seacrest kan andas ut. Skönt. I övrigt kan man konstatera att Tom Hanks alltjämt fortfarande har världens mest harmoniska äktenskap. De är ett slags globalt Haags, Hanks. Innan Haags slutade vara Haags.
Nähä, nu fan KÖR vi. Cranston ska ha en statyett.
02.04: Bonos lila solglasögon har släppts in. Avgå, Magnus Sundholm.
02.10: Ljuvlig öppning av Tina Fey och Amy Poehler. Förstås.
02.12: Jennifer Lawrence vinner ”best supporting actress”. Förstås. Nya Meryl Streep.
02.14: Hayden Panettiere har samma frisyr som fotbollsspelaren Philippe Mexes. Det är väl nu man ska säga ”diskutera i smågrupper”, men det är ju onödigt när vi bara kan fastslå att hon tänkt fel där.
02.17: Jacqueline Bissett ignorerar ”sluta prata”-musiken som ingen ignorerat den tidigare. Lite obekvämt för alla inblandade. Jag tröstar mig med en ny kopp kaffe.
02.21: Channing Tatum. Det går inte att se mer amerikansk ut. Uncle Sam utstrålar opatriotism i jämförelse.
02.24: Väntad vinst för Mitt liv med Liberace. Se den, om du inte redan gjort det. Strålande film.
02.26: The Edges mössa har släppts in. Avgå, Magnus Sundholm.
02.28: Bra royalties till kompositören av ”sluta prata”-musiken i dag.
02.29: Åh, där sitter de igen, de globala Haags. Hanks.
02.38: Avgå, telepromptern.
02.39: Cranston, för HELVETE.
02.39: Hail Heisenberg.
02.41: Först Cranston – och nu vinner Breaking bad priset för bästa dramaserie. Trycker ”like” på händelseutvecklingen. Adla Magnus Sundholm.
02.44: Vince Gilligan är egentligen alldeles för begåvad och framgångsrik för att fortfarande vara så där överjävligt trevlig. Respekt.
02.49: Magisk Breaking bad-dubbel. Det mest rättvisa sedan senaste skatteåterbäringen.
02.50: Usher kommer att få ligga i kväll, precis som alla andra kvällar de senaste 15 åren.
02.53: Alex Ebert vinner för musiken till All is lost. Det är alltså sångaren i Edward Sharpe & The Magnetic Zeros. Obegripligt av honom att inte heta Edward Sharpe.
02.55: U2:s ordinära Ordinary love får kärlek.
02.56: Hur många PK-fascister behöver man för att belöna en låt U2 gjort till en biopic om Nelson Mandela?
02.59: Jag har alltså inget svar. Det är bara en formulerad gåta. Som kanske inte är så bra. Men jag är inne på min sjätte kopp kaffe och lysmelken börjar ta slut i godisskålen. Vore märkligt om det inte skulle få konsekvenser.
03.03: Rob Lowe fyller alltså 50 i år.
03.03: Fucking Jon Voight.
03.05: …vilket inte är en ny Sarah Silverman-låt, utan bara mitt sätt att uttrycka besvikelse över att Aaron Paul inte vann ”Best supporting actor”.
03.17: Harvey Weinstein. Misogyn aura.
03.18: Robin Wright vinner för sin roll som Claire Underwood i House of cards. Kul och välförtjänt.
03.20: Jim Carrey är alltså 52 år.
03.21: Christoph Waltz ser väl kanske inte mindre pretentiöst kulturell ut för varje år (och Oscar).
03.22: Jared Leto! Gött.
03.23: Jared Leto är alltså 42 år.
03.30: Spike Jonze vinner för manuset till Her. Det unnar vi ju honom.
03.35: ”Buffering”. Alltjämt det engelska språkets fulaste ord.
03.36: Hoppla. Andy Samberg vinner ”Best actor” för sin roll i buzziga Brooklyn Nine-Nine. Typiskt HFPA-beslut. Härligt och SLIRIGT tacktal med.
03.40: Mike Tyson har skymtats i baren, enligt John Corrigan på Los Angeles Times. ”He has many fans here.”
03.46: Michael Douglas vinner som väntat för sin magiska prestation i Mitt liv med Liberace. Hans yttre börjar dra åt Richard Branson. Och det är väl okej.
03.50: Orlando Bloom skymtade förbi, så nu har jag lagt fem minuter på att försöka googla fram ett svinroligt Orlando Bloom-citat ur Neil Strauss antologi Alla älskar dig när du är död. Detta är vad jag har att visa upp:
03.51: Och lysmelken är officiellt slut.
03.54: Fan, ser Chris Pine ÄNNU mer amerikansk ut än Channing Tatum?! Galet. Karln måste ha jordnötssmör i ådrorna.
03.55: Och Frozen vinner. Superväntat, om jag fattat saken rätt. Ser inte animerad film.
03:57: Yay! Amy Poehler vinner! Jävla oväntat. Jävla roligt.
03.59: Och nu: en clementin. Bekymmersam sociala medier-frukt, clementinen. Folk ska alltid göra sig lustiga över vad som är clementin och vad som är mandarin och allt vad det heter och det är ju sällan SÅ lustigt. Samma gäller avokadon. Vi vill inte höra hur svårt det är att hitta en mogen avokado. Cry me a fucking river. Eller hellre: köp en avokado under flödestystnad.
04.00: Just det. Väl rutet, Emil.
04.06: Frozen är ju också en underskattad Madonnalåt.
04.10: Väl rutet, Diane Keaton.
04.12: Det är 04.12-reklampauserna som skiljer agnarna från vetet.
04.17: Och regipriset går till… Alfonso Cuaron. Hade föredragit Steve McQueen.
04.21: Uma Thurman går upp och säger: ”If laughter is the best medicine, these shows will keep you healthy.” Ja, något ska hon ju säga.
04.23: Brooklyn Nine-Nine IGEN. Om man får ta efterfestrygg på någon i kväll bör man nog rikta in sig på medlemmar i det där crewet.
04.27: Leo, för HELVETE.
04.28: Jadå.
04.29: DiCaprio vinner alltså skådispriset för comedy eller musical. Tungt. Och levererar ett genomtänkt tacktal som kulminerar med en fin Scorsesehyllning.
04.32: 04.12-reklampausen ain’t got SHIT on 04.32-reklampausen.
04.38: American hustle tar hem det tunga priset i ”Best motion picture – comedy or musical”. Som väntat. Går superbt för den i kväll. Man kan ta efterfestrygg på det där gänget också. Och även på Mike Tyson.
04.44: Nu ska bara Cate Blanchett, Chiwetel Eijofor och 12 years a slave vinna också. Sedan får vi sova.
04.47: Heja Cate. Självklar vinnare. Bör bli ett bra tacktal eftersom hon vetat det här sedan i augusti, typ.
04.49: Ha! Fucking McCoua McConag McConaughey. Det var som fan. Han är inte nykter, va? Men det ska han ju inte vara heller. Bra, Matty. Glöm allt jag tidigare sagt – DÄR har vi vår efterfestrygg.
04.52: Matthew McCoua McConag McConaughey slår alltså favoriten Chiwetel Eijofor, och Robert Redford, som bästa manliga skådis i dramakategorin. Kul som fan. Han är självlysande i Dallas Buyers Club. Men satan vad 12 years a slave bombar.
04.55: Bästa dramafilm kvar, då. Fan vet om 12 years a slave bara glider in och kniper det allra tyngsta priset efter att ha nobbats hela kvällen. Gravity?
04.58: Okej, 12 years a slave. Ändå superrättvist. Det där ÄR årets bästa film (av det jag sett, obviously). Får vara Oscarsfavorit även fortsättningsvis då.
04.59: Det är för sent för att Johnny Depp ska ha en sådan där frisyr. Jag låter det passera.
05.01: Jaha. Var börjar man? Man börjar med Breaking bad.
Breaking bad vann två av tre kategorier, vilket skänker någon form av sinnesfrid. HFPA tog sitt förnuft till fånga. Väntade vinster också för Michael Douglas och Mitt liv med Liberace. Den stora skrällen på tv-sidan är förstås de dubbla Brooklyn Nine-Nine-gulden, som nog kommer att ge serien en rejäl boost.
American hustle motsvarade favoritskapet medan 12 years a slave ”bara” plockade hem en av sju möjliga kategorier. Å andra sidan vann de ju kvällens allra tyngsta pris.
Utmärkta Dallas Buyers Club uppmärksammades dubbelt genom Matthew McCoua McConag McConaughey och Jared Leto. Och Leonardo DiCaprio var så glad över sin vinst att han höll två olika tacktal.
I övrigt en okej gala, utan några direkt brännande ögonblick, men där värdparet Fey/Poehler än en gång skötte sig med den äran. Är nog inte kapabel till en mer skarpsinnig sammanfattning än så i nuläget.
Tack till alla er som droppat förbi under nattens gång. Vi gör om det här i samband med Oscarsgalan, tycker jag. Ta hand om er till dess – och undvik för guds skull avokadorelaterade tweets.
Natti, natti.